Idag ger vi oss in i vecka 38. Vilket betyder att det idag är bara 20 dagar kvar till beräknad förlossning. Känns nära när man hör det så, fast jag egentligen tycker att de är en evighet kvar. 

Bebis: Bebis är nu ca 50 cm lång och väger 3.100 gram. Den fortsätter växa men är så redo den kan bli för ett liv utanför magen. 

Mamma: Nu är det nära! Kroppen börjar förbereda sig till förlossningen. De flesta börjar få förvärkar, dessa värkar hjälper till att utvidga livmoderhalsen och förbereder vattenavgång. De flesta börjar känna sig allt mer otymplig, håll ut, bebis kan komma vilken dag som helst nu.

Just nu vill jag inget annat än att min älskade lille bebis ska komma. Allt börjar bara bli jobbigt, tycker jag. Magen är stor som ett hus och gör att allt blir mycket svårare. Ibland vet jag inte om jag ska sitta, ligga eller stå för att vad jag än gör är inget skönt. Märks att bebis är fixerad och magen har sjunkit rejält, jag kommer liksom inte ner till fötterna. Förvärkarna vill inte ge sig. Dock är det mest kvällstid som det blir jobbigt, då de ökar i både antal och styrka. Antar att kroppen gör sig redo helt enkelt. Det värsta just nu är ovissheten. När tänker den börja? Gruar mig lite inför veckan då min stora kille kommer hem. Tänk om allt börjar när jag är själv med honom och ingen utav de personer som kan ta hand om honom jobbar och kanske de till och med behöver skjutsa in mig till BB. Det kommer väl märkas och inget vi kan göra nått åt just nu.

Lille lille vän kom till oss NU!

Och så kom lördagen... Snart har ännu en vecka gått, bara så där. Helt otroligt. 

Dagen till ära har jag bara haft det mys här hemma. Gottat mig i min bok, herre jisses vad man kan bli fast. En snabb tur till stocka för att inhandla lite gott att äta på. Kollat på lite skidor, oturligt nog är det SM-vecka, jag som vela se världscupen när jag ändå kunde, men icke. Framåt eftermiddagen tog ändå några måste över. Lagade mat, vilket är urtråkigt när det bara är till sig själv. Fick bli skink- och broccoligratäng med potatis, blev rätt gott och nu har jag mat tills imorgon också. Satte precis igång en maskin med tvätt. I väntan på den ska blir klart har jag åter myst ner mig i soffan och tänt ljus och har det bara bra.

Bäst att passa på att vila medans man kan. Imorgon kommer åter min älskade stora kille till mamma. Antar att han inte bryr sig speciellt mycket om mamma har ont eller får ett hejdundrade utbrott med en massa förvärkar. Här ska lekas och helst ska man göra precis som han säger. Jag hoppas att det kommer bli en bra vecka och att ingen förlossning sätter igång. 

Ja här har det vart lugn idag. Inte för att jag vill, men just nu är det min kropp som bestämmer hur dagarna blir. Jag har haft mys i soffan och inte gjort många knop alls. Lite trist! Fast som tur är just idag har jag vart väldigt trött. Antar att mina tidiga mornar börjar sätta sina spår. 

När kvällen kom, kom energi också. Jag gav upp soffan och tänkte att lite nytta borde göras. Så fick det bli. Städa städa.... Både uppe och nere fick sig en omgång. Vilket var välbehövligt också. Fattar inte att det kan bli så skitigt på en gång. En maskin med tvätt snurrar också. Tänkte att jag skulle vika lite ren tvätt också, så det inte blir så mycket. Fast jag känner att min kropp inte alls tyckte att det här var en bra ide. Den skriker från alla håll och kanter nu. Herre jisse jag känner mig som den älsta tanten i världen. Ryggen värker, ja hela rygg och molande värk längre ner nu också. Förvärkarna kommer med jämna mellan rum. Ett enormt tryck där nere, ja både fram och bak. Så när jag är klar med allt behöver min kropp lite vila kan jag säga. Den bästa medicin, som min barnmorska sa. Är glad att nått blev gjort idag!

Saknar min älskade underbara son <3

Här gjorde man morgon klockan fyra. Pigg och kunde inte somna om. Helt sjukt! Lite frustrerande, jag som skulle vila och samla kraft till den stora dagen, jag menar när jag ändå har tillåtelse att göra det. Bara att inse att min kropp vill nått helt annat. Gick upp och myste ner mig i soffan. Bokläsning, tv tittande och liten liten slummer. 

Vid tio tiden gav jag upp soffan och gjorde mig i ordning för dagen äventyr. Ja det känns nästan som ett äventyr när man ger sig i väg hemmifrån just nu. Riktigt skönt var det faktiskt! Först blev det ett besök på MVC. Har det redan gått två veckor sedan jag var där? Jösses vad tiden går. Med den lille i magen verkar allt vara bra. SF-måttet ligger nu på 36 cm och lillens hjärtslag låg på ca 140. Berättade om allt som började i söndags. Det barnmorskan kunde säga var att min kropp förbereder sig på förlossning. "Bara att vänta och se", som hon sa. Vi bokade en ny tid om två veckor, dock trodde hon att jag inte skulle dyka upp på den tiden. Men jag känner att jag inte riktigt vågar tro på det, vågar liksom inte ropa hej förrens jag är över bäcken. Det är bara att vänta och se helt enkelt. Efter besöket blev det en snabbis på stan, måste passa på när man är där. Hittade en hel del på Åhlens. Tröja och strumpor åt Elias. Olja och lotion till bebis. Jag själv fick två ljus. Allt för under hundra lappen, älskar rea och när det är halva priset på rean blir det ännu roligare. Blev en snabbis på leksaksaffären också. Var ute efter en sängmobil till bebis. Hittade även en sådan på rea för 150 kr. Blev lite fynd!

När jag kom hem blev det fika mys. Kunde inte låta bli att svänga in och köpa semlor innan jag for hem. Riktigt gott! Sedan var det dags för Anders att åka och jobba. Ännu en kväll själv, börjar bli riktigt tröttsamt nu. Efter att han åkt fick jag lite energi till att dona lite. Igår fixade jag med sängen till bebis, höjde den. Idag blev den bäddad och nya mobilen dit satt. Fixade även åkpåsen till vagnen och täcke och kudde till den. Sedan känndes det som att magen skulle spricka, att både händer och fötter tittade ut och att ryggen skulle gå av. Nej man är inte direkt i tipp topp. Lite vila och sedan var det bara att börja med maten. Blev en potatis- och purjolöksoppa, blev faktiskt riktigt god. Nu har jag åter intagit soffläge, vila är ett onödigt ont just nu. 

Igår började jag min mammaledighet påriktigt. Helt sjukt! Jag hade bara 10 dagars ledigt innan dess. Hade gruvat mig inför gårdagskvällen. Vet hur jag är och brukar sakna jobbet efter dessa 10 dagar. Men icke! Allt gick super och jag tänkte nästan inte ens på att jag skulle ha jobbat natt. Det kan i och för sig beropå alla förvärkar jag haft de senaste dagarna. Känns helt rätt att vara ledig nu, ja jag hade nog inte ens kunnat jobba även om jag skulle vilja. Himla skönt att det går bra än så länge...

Med mina förvärkar går det så där. Dock har det lugnat sig en del. Tar jag det lugn har jag nästan inga, om jag bara sitter. De kommer igång när jag försöker mig på att göra saker, ja bara att gå ge mig värkar. Ingen bebis än.... Antar att vi får vänta på denna lilla krabat ett tag till. Även om det vore skönt att få ut den nu. 

Idag är ännu en sån här dag jag inte kunde sova. Idag gick jag upp klockan fem. Har slumrat lite på soffan, men inga längre stunder. Har gottat mig i en ny bok hela morgonen. Opps... Antar att det kommer läsas några böcker under denna ledighet. Det enda braiga med att jag klev upp tidigt är att vi fått värme i huset. Ja vädret verkar inte ge med sig, - 20 imorse. Vad mer som händer denna dag vet jag inte. Ha det bra här hemma antar jag.... Kanske ta tag i att fixa lite med bebis saker, göra i ordning?

  Saknar dig mammas älsklings kille <3

Jag tycker verkligen inte om denna ovisshet. Försöker läsa mig till svaren på alla min frågor men inte finns det nått som är gemensamt. Är vi i gång eller luras bara kroppen?

Igår började jag få förvärkar. De kom och gick hela tiden, flera varje timme. Både starkare och svagre. Under natten fortsatte de. Har vaknat fler gånger av värkar och att jag haft ont. Även hela dagen idag har det kommit och gått värkar. Mer än så händer det inte... Klart jag haft värkar förut men absolut inte så här. Någon per dag, men jag kunde lika gärna vara utan flera dagar, absolut inte som jag haft nu i ca ett dygn. Tänker jag efter fick jag förvärkar med Elias  lite mer än ett dygn före innan det liksom var dags att åka på BB. Nej nu vill jag veta! 

Hittade en rätt bra sida där man kunde läsa lite om vad som händer innan förlossningen startar. Tänker och funderar om nått passar in på mig. Slemproppen... Ja jag vet inte riktigt, men kanske kanske den gått. Den kan se olika ut och är lite svårt att veta. Tarmen... Märkte igår att det stämmde. Innan förlossningen tömmer kroppen tarmen. Värkar... Jag har fortfarande oregelbundna värkar...

- Slemproppen

- Vattnet går

- Tarmförändringar

- Darrningar

- Värkar

Nu tänker jag gotta ner mig i soffan. Läsa bok kanske. Kolla lite tv kanske. Blunda en stund kanske. Jag tänker helt enkelt ha en lugn kväll och se vart det här leder till...

Ännu en vecka har passerat och idag går vi in i vecka 37. Från och med nu är bebis fullgången och kan komma precis när som helst. Den är nu ca 49 cm lång och väger 3 kg. Det enda som står om mamma är att ha BB-väskan packad och var förberedd!

Dagen till ära eller ska man verkligen säga så? Hur som har jag haft rikligt med förvärkar och dessa har tilltagit i styrka, detta kom under eftermiddagen. Dock har jag haft för någon dag sedan en massa förvärkar också, men inget hände. Aja funderar på att packa en väska och se hur det utvecklar sig. Man ska aldrig säga aldrig. 

Då har vi kommit till sista dagen med min älsklings kille. Hur kan tiden gå så fort? Vi har i alla fall haft en kanon vecka och jag längtar redan tills om en vecka när han kommer hem till mamma igen. Även om tiden är oviss hur allt kommer se ut här framöver, men vi tar en dag i taget. 

Idag fick jag sovmorgon. Härligt! Min kropp behövde väl sova antar jag. Fick världens bästa väckning av en liten kille som sa mamma och borrade in sig bredvid mig. Underbart! Sedan har våran förmiddag bara rullat på. Lite mys i soffan, lek, målat, degat och vart ute. När vi kom in blev det lunch och nu försöker jag få Elias att slappna av lite. Även om han inte tänker sova skulle han behöva vila lite. 

Tar vara på den lilla tid som är kvar.