Direktlänk till inlägg 1 februari 2020
Vardagen har verkligen tagit oss med storm. Och jag har dom senaste veckorna bott på jobbet känns det som. Nackdelen med skift jobb, ibland träffar man arbetskamraterna mer än familjen. Men nu så har jag gjort både grisvecka och sistaveckan. Och är nu inne på min andra lediga dag av 10. Det känns fantastiskt!! Här har vi alltså fördelen.
Annars då? Ja det undrar jag med. Det har liksom inte hänt så mycket. Jobb, dagis och skola.
Igår kom sista möbeln till idas rum. Även om vi sagt att vi skulle vänta och göra i ordning rummet förens hon fyller år. Men hon ville så gärna. Och jag kan väl säga att jag var minst lika sugen på att få fixa. Så igår gjorde vi det. Medans fick Ida vara nere. Och sen blev hon så himla glad. Ja tänk vad lite nya möbler och grejer kan göra skillnad. Nu hoppas vi att hon håller ordning där inne också.
Våran lilla Agnes... Vårat busfrö. Hon som gör oss gråhårig. Men oj så mycket glädje också. Ja hennes humör har pendlat från dag till dag. En dag var hon så busig och skrattet flödade ur henne. Såna dagar älskar jag. Medans hon en annan dag var så trött och gnällig precis hela eftermiddagen. Det är en jobbig dag, man blir trött på gnället. Trött på att inte ens få gå på toa ifred. Det tar mycket på krafterna helt enkelt.
Men hon börjar ju bli så stor. Nu bubblar det ord ur henne. Men vi som vuxna måste lära oss vad hon säger. Bil och pippi är två ord som går varm här hemma just nu.
Älskade ungar vad skulle vi göra utan er?