Sommaren har verkligen lagt i en högre växel. Tiden rusar iväg och ja ta mig tusan snart är vi inne i augusti. Har juli ens börjat?

Veckorna har minst sagt sprungit iväg. Jag jobbade ju lite. Det gick super. Så himla skönt att bara lämna hemmet. Det behövde jag!! Nog för att jag älskar att vara hemma med mina barn, men nej en viss gräns går bra sen bubblar bägaren över var och varannan dag. Nu så här tre veckor kvar innan jag börjar jobba på riktigt på mitt nya jobb. Börjar jag faktiskt längta lite. Och håller alla tummar och tår för att det är ett bra skiftlag och att jag kommer in i gänget. Jag hoppas att det kommer kännas bra och att jag inte längtar tillbaka allt för mycket till iggesund.

Vi har även hunnit med en liten semester tripp till Häggnäset. En stuga i jämtlands skogarna. Mysigt och myggit. Där har vi vart ute i störtskur och blivit genom blöta. Tur vi hade vagnen till Agens. Vi skulle nämligen sjösätta båten och ta en tur. När vi precis blev klara kom regnet och det var snabbt som attan att få med allt till bilen. Men sen kom solen och det blev en tur. 

En titt på hällingsåfallet blev det. Ida tyckte det var häftigt medans Elias tyckte att det var så töntigt att han inte ens ville följa med. 

En tur upp till stekenjokk blev det också. Alltså tänk att vandra där lite. Så himla fint. Barnen var väl inte speciellt glada och nöjda. När vi sen tar en senväg på tillbaka vägen genom Norge. Då blev dom inte glada. Och alltså shit. Världens smalaste väg och kör gör dom bara. 

Lite bad blev det också. Så klart!! Men vi hade inte super bra väder, men alldeles lagomt. Men när vi på torsdagen åkte hemåt blev det riktigt varmt. Så det var ju rätt skönt att åka bil. Vi stannade någon gång och fy tusan. 30 graders värme och luften stog still. Så det var inte ens skönt att gå ur bilen. 

Högtrycket fortsatte här hemma. Så vi har haft otroligt fina dagar. Mössömys, bad i Sågtäkten och en snabbis på stranden. Agnes är en rikigt badkruka och vägrar bada mer än i hennes egna pool där hon får varmvatten. Dock gick det hyffsat på stranden när hon kunde leka med sanden och spade. 

Nu är det måndag och jag har tre veckors ledigt kvar. Agnes börjar dagis om två veckor, hjälp när blev hon så stor?. Ida och Elias börjar skolan om tre veckor dom också. Nu är det bäst att ta till vara på dessa dagar vi har kvar!!

Och ja just det. Vi har fått en ny familjemedlem också. Erika och Patrik fick en söt liten son i torsdags. Längtar tills vi ses! En ny bil har fått flytta hem till oss. Ja nu när vi båda jobbar snart behövdes en till bil. Det rör på sig!!

Fredag idag och min första riktiga helg på över ett år. Ja ni hör rätt! Och fy tusan vilken härlig känsla.

Att få åka till jobbet i svin ottan har faktiskt vart riktigt skönt. Jobba jobba... Vi har haft fem snabba förmiddagar. Att visa sommarjobbaren hur det kan vara när det krånglar verkar ha vart mitt mission den här veckan. Men så kan det vara. Hoppas det blir bättre till veckan.

Som sagt... Att göra det här var verkligen bra för mig. Jag behövde det helt klart. För att uppskatta dom fyra veckors ledigt som vi har sen innan allt drar igång på riktigt med jobb, skola och dagis. Och har jag tur på måndag, så kommer jag förhoppningsvis få reda lite mer på vart och hur jag kommer jobba när jag börjar i ström. Jag håller alla mina tummar och tår för att det kommer kännas bra. Atr jag inte saknar mitt iggesund eller snarare mitt skiftlag, min medarbetare och min maskin. För hur jag än gör nu kommer jag troligtvis alldrig får det jag hade där ändå. Så det blir nog bra. Bara jag inte hamnar med någon sur och gnällig gubbe - det klarar jag mig utan.

Hur som har det vart fantastiskt att få sakna barnen. Att få komma hem och pussa på dom. Mysa och gosa... Under tiden vi har jobbat har dom haft det bra med både farmor och mormor. Det har helt enkelt inte gått någon nöd på dom.

Idag fick barnen lite lek besök i form av Edwin och Elsa. En massa lek ute och hamburgare på altanen. Kan det blir bättre?? Jag tror inte det. Efter all lek gick vi in. Jag känner nått på Agnes ben. Klöser och klöser men den vill inte försvinna. Kollar lite närmare och där sitter en fästing. Jag ryser och Anders får tar bort den. Det är han bra på. Jag däremot är en fena pp att döda dessa äckliga kryp. Men alltså vad gör man nu? Hur märker man på en 1-åring om hon åkt på någon sjukdom från den? Oron kryper sig på och jag googlar både borelia och tbe som en tok. Jag känner mig maktlös! Vill ha ett svar och gå vidare. Nått jag bestämt mig för är att nästa år ska barnen vaccinera sig mot tbe. Punkt slut!!

Annars har vi haft en bra vecka. Med mjölkfri mat, bad och mys.

Sommarlovet är i full gång. Men sommaren lyser med sin frånvaro. Alltså vad är det här? 10 grader och regn. Ska detta vara svensk sommar i juli? Tydligen!! Och då gör det faktiskt inget att jag ska jobba i två veckor. Alla är glad för att dom har sommarlov och semester. Men alltså vad är det jämnfört med att få jobba? Nu har jag liksom gått på semester. Vilken befrielse!! Att få åka hemifrån utan barn och träffa andra folk. Nu mår jag bra.

Efter att ha bara jobbat en dag känns det bra. Att hinna sakna barnen och inte bara bli arg för lite gnäll (som dom senaste veckorna har innehållit). Känns hur bra som helst. Och efter dom här två veckorna kommer jag nog njuta av den sista tiden som mammaledig.

Men vi fick ändå in lite roligheter förra veckan. En dag blev det stan, mc donalds och buspalatset. En fin blomma, ljus och shoppinglista fick följa med hem från stan. Sen grundade vi med hamburgare innan barnen lekte bort lite energi.

Sen hade jag även en dag inbokad för lite uppfräschning av allt på jobbet. Då kom mamma hit och barnvaktade. Ja även mina systrar kom förbi. Men jag tackade för mig och åkte och jobbade alltså.

Och lite tråkigheter hände.... Min morfar gick bort. Nu har även du fått komma till nangijala och återförenas med din stora kärlek. Som Ida sa; nu sitter dom nog uppe i himmelen på ett moln och pussas, han och gammelmormor. Min älskade flicka som har många frågor om döden, igen.

Annars rullar som sagt livet på och det gäller att hänga med i svängarna. Även om det är svårt så försöker jag...