Idag ger vi oss in i vecka 38. Vilket betyder att det idag är bara 20 dagar kvar till beräknad förlossning. Känns nära när man hör det så, fast jag egentligen tycker att de är en evighet kvar. 

Bebis: Bebis är nu ca 50 cm lång och väger 3.100 gram. Den fortsätter växa men är så redo den kan bli för ett liv utanför magen. 

Mamma: Nu är det nära! Kroppen börjar förbereda sig till förlossningen. De flesta börjar få förvärkar, dessa värkar hjälper till att utvidga livmoderhalsen och förbereder vattenavgång. De flesta börjar känna sig allt mer otymplig, håll ut, bebis kan komma vilken dag som helst nu.

Just nu vill jag inget annat än att min älskade lille bebis ska komma. Allt börjar bara bli jobbigt, tycker jag. Magen är stor som ett hus och gör att allt blir mycket svårare. Ibland vet jag inte om jag ska sitta, ligga eller stå för att vad jag än gör är inget skönt. Märks att bebis är fixerad och magen har sjunkit rejält, jag kommer liksom inte ner till fötterna. Förvärkarna vill inte ge sig. Dock är det mest kvällstid som det blir jobbigt, då de ökar i både antal och styrka. Antar att kroppen gör sig redo helt enkelt. Det värsta just nu är ovissheten. När tänker den börja? Gruar mig lite inför veckan då min stora kille kommer hem. Tänk om allt börjar när jag är själv med honom och ingen utav de personer som kan ta hand om honom jobbar och kanske de till och med behöver skjutsa in mig till BB. Det kommer väl märkas och inget vi kan göra nått åt just nu.

Lille lille vän kom till oss NU!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Dagar och veckor går... Vi försöker tappert få ihop vardagen så att den ska funka för oss alla. VAB, jobb och skola. Ja för våran snormaja fortsätter att snora. Nu har hon snart vart hemma från dagis i fyra veckor. Jag tycker att vi borde se en förbä...

Det där coronaviruset börjar ta över min vardag. Är det bara jag som känner så? Även om man inte vill.... Det var som att vända på en hand. En vecka gick det hur bra som helst att vara lite snorig och hostig. Till att folk kollar snett på en om ma...

Dagar och tydligen veckorna bara rusar iväg här hemma. Ja livet rullar liksom på och anpassas väldigt mycket efter hur man jobbar. Och nu är jag äntligen ledig, igen! Här hemma avlöser olika sjukdomar varandra tycker jag. Och värst drabbad är Agne...

Söndag och helgen lider mot sitt slut. Ja tänk så fort en helg kan gå när man är ledig. Nu är det bara att ladda upp för jobb och lite mer jobb. Drygt bara att jobba två helger på rad nu. Men men det går det också. Snart snart är jag ledig igen... ...

Har vabruari kommit även till er? Här hemma har ett elakt virus tagit våran älskade Agnes. Ja hualigen 40 graders feber och en massa snor och hosta på det. Som att inte det vore nog har hon även haft lite krupp hosta och nässelutslag. Men peppar pepp...