Direktlänk till inlägg 17 augusti 2018
Redan fredag... Ja tänk vad fort en vecka kan gå. Helt otroligt! Fast visst ska det ändå bli rätt skönt att komma in i vardagen på riktigt nu? Men först tar vi helg!
Igår hade vi torsdagen på besök. Jag och barnen hade tråkigt. Vad gör man då? Jo man hälsar på mamma och pappa. Men innan vi åkte dit hade vi lite mys och städade Idas rum.
Hur härligt är det inte när dom stora barnen vill hjälpa till? Även om det bara handlar om ett par minuter. Ja skyndar man sig hinner man få lite gjort. Så är det när man har en bebis som mesta dels är vaken under dagen - man hinner det nödvändiga.
Idas rum fick sig som sagt en uppfräschning. Bort med en massa skit. Ja men ni vet massa små saker och papper som passar bättre i soptunnan än på rummet. Så nu har hon äntligen ordning igen. Ja vi får se hur länge det varar. Hon har en tendens att stöka till helt otroligt mycket.
Efter lunchen åkte vi till mamma och pappa. Visst är det guldvärt att ha dom nära? Hur klarar man sig annars? Att åka hem till någon som man känner sig som hemma. Kan sitta på en stol i köket och dricka kaffe i lugn och ro. Barnen leker snällt. Alltid någon som vill underhålla dom. Pricken över i:et är att man blir bjuden på mat. Hur gott är det inte att äta någon annans mat. Man slipper själv stå vid spisen och ta reda på allt. Helt underbart! Tack för att ni står ut med oss ibland.
När vi kom hem var Lena här. Så för Ida blev det ännu mer lek. Anders for på fotbollsträning. Vips kom kvällen. Lite lugn och ro framför tv:n efter att barnen somnat. Att Agnes inte sover någon längre stund under dagen gör inte speciellt mycket när hon sover nästan hela nätterna. Ja någon gång på tidiga morgon sidan vill hon ha lite mat och sen somnar om i någon timme till. Peppar peppar ta i trä - vi får hoppas att det håller i sig. Och om hon skulle lyckas få till ett par mer rejäla sovningar under dagen, det kommer nog.
Idag bjöd barnen på en liten sovmorgon. Ja att sova till halv åtta är helt okej. Vi myste på här hemma tills jag kom på att vi kanske skulle åka till stan. Vi hade lite som behövde uträttas. Sagt och gjort gjorde vi oss redo.
Fredagar och stan brukar inte vara någon hitt. Så vi åkte så vi var framme tills dom öppnade. Hängde på låset så att säga. Började med systemet. Lite öl och en flaska vin. Ja vi ska ju på middag imorgon.
Sedan kom monster Ida fram. Vi gick nämligen in på lindex. Tänkte kolla om det fanns nått kvar på rean. Men icke, inte ett plagg - tråkigt. Aja men vi hittade lite annat. En super söt höst tröja till Agnes. Alltså den där mörkgula färgen är bara så snygg. Önskade att jag vågade sätta på mig nått i den färgen. Istället får nu Agnes bli höst fin. Bara hon kan växa lite till. Den här mamman börjar bli less på 50/56 kläderna nu. För vi har ju så himla mycket fint i storlek 62. Ida då ja hon fick en klänning och en hängselkjol. Men sen tyckte jag att vi skulle köpa ett par strumpbyxor också. Ja svart eller vita. Tror ni hon gick med på det? Nej! Så det blev tanda gnissel i affären. Jäkla unge! Vart kommer det ifrån? Det slutade med att hon inte fick några strumpbyxor. Vägrar köpa med en massa mönster. Jag var inte poppis då kan jag säga. Men hon ska vara glad att hon fick nått över huvud taget. En liten snabb handling på hemköp blev det också innan vi for vidare mot öb.
Vi var ute efter en liten present. Men alltså jag hittar aldrig nått där nu för tiden. Kanske därför jag nästan aldrig åker dit. Istället blev det dollar. Ja efter ombyggnationen har det blivit min favorit affär. Och där hittade jag massor som skulle kunna passa. Efter en massa velande hittade vi tillslut nått som jag hoppas kommer passa. Jag själv hittade ett våningsfruktfat. Eller vad man nu kan ha där, men hos oss blir det nog frukt. Ja barnen och alla äter mer frukt när den ligger framme. Man glömmer liksom bort.
Så när vi kom hem blev det lite fix här hemma. Ändra och flytta. Och ja, jag tror det blev rätt bra. Lite svart fick helt enkelt flytta in i vårt kök. Det där med att bryta av lite. Annars fullkomligt älskar jag vitt, grått, blått och rosa. Det är nog dom färgerna man ser mest här hemma. Men lite svart, lite mörkare, är bra för att bryta av lite. Och visst blev det rätt bra?
Sen försvann eftermiddagen med att få det där perfekta kortet. Ett leende. Agnes är ju bara så himla söt när hon flinar. Men att få det på kort är svårare. Nått blev det, men inte helt hundra.
Nu sover alla här hemma. Ja man kanske skulle göra detsamma...