Direktlänk till inlägg 25 juni 2017
Vilken vecka! Vi har haft en salig kompott av allt möjligt. Midsommar, akuten besök, eftermiddagsjobb, dans runt stången på dagis, slöa förmiddagar. Och nu har jag gått på semester. Vi kan väl sammanfatta veckan som en snabb sådan.
Som sagt det var eftermiddags jobb för min del. Lite dagis för Ida. Och som avslutning åkte vi i torsdags till dagis för dans runt stången och fika. En mysig stund med andra föräldrar och barnen.
Midsommar försvann lika fort som den kom. Jag har spenderat tiden på jobbet och inte gör det mig nått. Lite klirr i kassan helt enkelt. Att gå av nu i kväll var en befrielse. SEMESTER! Nu ska jag njuta av mina sju veckor.
Och ett snabbt akuten besök har det blivit för mig. Som många har undrat om mina provtagningar och allt som hänt. Men okej vi tar det från början. I början på vintern bestämde vi oss att det kanske är dags att skaffa en sista liten ögonsten. Eftersom jag hade hormonspiral tog det flera flera månader innan allt kom igång som det skulle. Men i slutet på april fick vi ett plus. Den glädjen varade inte länge. Efter lite blod och ett besök hos gyn såg dom inte en tillstymmelse till graviditet. Ett missfall var ett faktum. Och alla symtom försvann. Dock skulle jag göra två blodprov så dom var riktigt säker. Och det visade nått. Så tre till blodprov skulle tas. Fick sen hem papper på posten att dom inte var säker, men att det kunde finnas nått där. Fick även en tid till ett VUL (vaginalt ultraljud). Som är nästa vecka. Efter några veckor kom gravid symtomen tillbaka och det med besked. Men ännu en gång kom det blod, nu i veckan. Då ringde jag till gyn och hörde hur jag skulle göra. Ett akut VUL skulle göras. Eftersom dom inte visste om det fanns nått där över huvudtaget och det kunde vara utomkveds. Det fanns en bebis där, men som var mindre än vad jag trodde och då fick jag direkt domen att det är ett missfall (eller att det kunde vara missed abortion) på gång. Och ja så nu vet jag alltså inte om den är kvar eller inte. På torsdag blir väl slutgiltliga domen antar jag. Denna tid har vart rätt tuff. På så många olika vis. Inte direkt för att mista ett barn. Det kommer fler tåg så att säga. Men all ovisshet. Pendla mellan hopp och förtvivlan. Känna av gravidsymtom. Men framför allt dölja magen för allt och alla. Så ja nu vet ni, men barnen har ännu inte fått veta nått eftersom vi ännu lever i ovisshet.
Nu ska jag njuta av att semestern precis har börjat och barnen har gått på sommarlov. En mysig kväll med HELA familjen samlad.