Direktlänk till inlägg 29 augusti 2016
Varför ska alltid den lediga tiden bara försvinna? Söndagen försvann lika fort som den kom. Men vi fick en fin dag tillsammans, jag och mina barn. Ett fint avslut på helgen.
Morgonen var lugn. Det är vår melodi. Ingen blir gladare än jag, då kan dagen inte bli annat än bra. Kaffe och morgonmys i soffan.
Sen donade vi med lite av varje. Elias spelade tv-spel. Ida lekte med dockorna. Jag packade bilen full. Allt som ska på klädbytardagen i Enånger fick flytta hem till mamma. Sen ville även hon ha lite ljuslycktor. Många har gått åt, men det finns fortfarande några kvar i fall någon är intresserad.
Mitt i dagen for vi hem till mamma och pappa. Alltså hur gör dom som inte har sina föräldrar på ett lämpligt avstånd? Sen jag fick barn är dom guldvärd. Jag hade inte klarat det annars.
Det blev helt enkelt en mormordag för barnen. Vilken glädje! Hon hade bestämt att vi skulle ut i skogen och plocka svamp. Barnen blev eld och lågor. Fast det var roligare att äta blåbär än att plocka svamp. Men lite kantareller hittade vi.
När vi kom tillbaka hem till mamma åt vi svampmacka. Gud så gott! Pappa hittade ännu mer svamp än oss. Vi fick faktiskt ta hem en påse med kantareller. Lycka! Middag fick vi också. Varför smakar mammas mat så himla bra? Barnen hann leka med lite av varje.
Klockan var närmare sex när vi kom hem. Då brakade helvetet lös igen. Elias var sur och grinig. Ida var desto gladare. Kvällen kom fort. Ida la sig först. Elias ville spela lite först. Det fick han. En tilsammans hann vi också med innan det blev sängen för oss också. En tidig kväll för den här mamman, ganska skönt faktiskt.
Vaknade före sju imorse. Pigg och glad är lite överdrift. Men jag var så pass pigg att jag inte somnade om i soffan i alla fall. När barnen klev upp det vet jag inte. Men dom var då vaken när Anders fortfarande var hemma. Tidigt om andra ord.
Våran morgon har lullat på. Men snart är det dags att göra nått av den här dagen. Eller är det någon idé? Om två timmar är det dags att ge oss av. Ida ska på dagis, Elias ska hem till sin pappa och jag ska till jobbet. Grisveckan har börjat. Inte nog med det börjar jag tolv idag. Lite för många timmar denna vecka kan jag tycka, 67 timmar. Bit i det sura äpplet och längtas till nästa vecka. Då jag åker till ullared. Så himla roligt! Ja kanske att den här veckan kommer gå fort ändå.? Hoppas!