Direktlänk till inlägg 4 september 2014
I natt var det jobb för min del. Inte igår och nu förstår jag varför jag inte saknat det speciellt mycke. Hallelujah! Kommer inte ihåg att det var så här grymt. Vissa men inte alla. Eller är det för att man inte är van det längre? Fram till två tiden gick det huffsat, men sen höll jag på dö. Trötthet och hunger! Ändå tickade klockan på och det blev äntligen hemgång.
Jobbigt att köra hem. Är glad att det inte blev som vi först tänkt. Att jag skulle hämta Ida på Anders jobb för att sedan göra i ordning henne och skjutsa på dagis. Nu var Idas farmor snäll och var hemma med henne, eftersom hon är förkyld. Hem hem sova sova!
Vaknade allt annat än pigg och glad. Urk! Nej, jag är verkligen glad att jag slipper jobba nätter. När jag klivit upp gjorde jag mig i ordning och åt lite och sen for jag för att hämta Ida. Fikade lite och blev kvar ett tag innan vi for hemåt.
Väl hemma har vi myst och haft en slö eftermiddag. Orkade liksom inget mer. Vips var det dags för Ida att lägga sig. Men först en dusch och lite lek. Hon somnade efter ett tag. Lugna gatan. Vilade lite till på soffan tills jag böev rejält rastlös. Egentligen orkade jag inte göra nått. Men hittade en gnutta energi och hämtade in två stora plastsäckar med leksaker som jag kollade igenom. Slänga, ha kvar och sälja.
Kvällen är här. Jo jag är trött. Och nå mycke mer orkar jag inte med idag. Sova och vakna pigg och glad imorgon. Låter inte helt fel.