Direktlänk till inlägg 7 februari 2014
Idag för ett år sedan blev jag tvåbarnsmamma. En liten flicka tittade ut 10.19 efter en smidig förlossning. Det var ett omtumlande första dygn. Både glädje och sorg. Nått som sitter inpräntat i mitt minne var hur ledsen hon var. Om några timmar, ungefär mitt i natten, gav jag bort henne, jag klarade inget mer. Hur värdelös jag än må känt mig, var det precis vad jag behövde just då. Sova och samla kraft och ta nya tag. Min älskade unge!
Från att grina sig igenom sitt första dygn och lite till har hon blivit en helt fantastiskt unge. En liten flicka som har sin storebror som stora idolen. Som växer och förändras varje minut under dygnet. Det stora nöjet är nu att resa sig upp mot allt. Ja ALLT! Bord, stolar, fönsterbrädor, ja verkligen allt. Det kommer allt mer ord ur munnen. Gör saker som hon förstår, som tex att vinka hejdå till folk. Förstår inte att du blivit så stor min lilla bebis...?
Vi började dagen med paketöppning. Hon fick en båt som jag tror hon gillade mest. Sen rullade förmiddagen på som vanligt. Ida fick sig en dusch, vi åt lunch, lekte och myste. Sen kom Ida farmor, farfar och gammelmorfar för att fira. Ännu mer paket. Hon fick en liten docka av sin kusin som blev favoriten. När dom åkt tog vi oss en powernap. Sen blev det lek och framåt kvällen kom Anders faster. Mer paket... Nu har Ida lagt sig för kvällen. För oss vuxna blir det nog en soffkväll. Trött!
Ida vill tacka alla som uppvaktade henne idag. Hon fick verkligen fina paket. Helt underbara kläder, som jag hoppas att hon växer i snart! Tack!!!