Direktlänk till inlägg 8 december 2013
Igår var det tio månader sedan Ida kom till oss. Tänk vad tiden går. Oj som du förändrade vårt liv. Som vi älskar dig underbara unge!
Unden den här månaden har det hänt en hel del. Hon kan numera krypa. Men gör helst inte det eftersom det går saktare än att hoppa fram på stjärten. Krypen en bit sendan sätter hon sig och hoppar iväg. Hon har alltså lärt sig att sätta sig själv också. Att resa sig mot saker börjar bli intressant. Dock om än lite ostadigt än, men det kommer väl.
Fler och fler ord kommer ur hennes mun också. Bland annat säger hon "dädä" och så pekar hon på något. Mamma och pappa säger hon allt mer. Hon har även sagt nått konstigt som likar Ida.
Numera är hon livsfarlig. Allt som hon inte får göra gör hon. Eluttag och kaminen är extremt roliga. Säger man ajaj eller nej Ida så försöker hon komma allt fortare dit.
Älskade underbara unge!