Direktlänk till inlägg 1 december 2016
Att vakna upp till december var en fröjd. Jag har nästan aldrig sett barnen så glad och förväntansfulla. Direkt gick barnen upp och började öppna sina kalendrar. Ja äntligen var det dags! Eftersom vi var uppe i ottan hann vi även se julkalendern på tv:n. Jag tyckte att den verkade bra. Elias skakade bara på huvudet. Vi får helt enkelt se hur den artar sig.
En lagom ansträng start på dagen. Ett par koppar kaffe gjorde så att den fanns en massa energi. Vad ska vi göra idag? Vi behöver handla, så att vi får lite mat i magarna. Medans vi förberedde oss skickade jag snabbt iväg ett sms till svärmor om hon hade lust att passa barnen medans jag handlade. Det kunde hon och barnen blev återigen överlyckliga. Jag kunde åka och handla i lugn och ro. Barnen var i tryggt förvar och hade dessutom roligt. Det känns bra. En härlig andnings paus för den här mamman, som terapi.
Innan jag for och hämtade dom hann jag slipa den sista stolen. Vilket kändes bra att få gjort. Ja det mesta av mina dagar har nämligen gått åt till att slipa och måla. Nu får jag verkligen hoppas att slutresultatet blir bra. Sen for jag till Sågtäkten. Som alltid blev det kaffe och kaka innan vi kunde åka hem igen.
Då har jag varvat målning med matlagning, torka bajsrumpor, hjälpt med ditten och datten. Nej man får inte göra nått för länge, man blir alltid störd på nått vis. Men nu är det bara ett par strykningar kvar på den sista stolen innan alla är färdiga. Och sen är det bara bordet kvar.
Kvällen kom fort idag. Men har man full fart från start blir det lätt så. Vi myser väl på här en stund till innan det är dags att börja lägga barn och allt sånt. Det känns som att det vart en bra dag utan tjat och gnat och arg morsa. Heja heja! Mer sånt.