Direktlänk till inlägg 22 augusti 2016
Måndag och ny vecka. Där med är semestern slut för den här gången. Vardagen är tillbaka!
Klockan fem åkte jag till jobbet. En tidig morgon alltså. Och efter en halv dålig natt, med sängen full av barn, det går liksom inte att sova då. Jag var trött kan man säga.
På jobbet gick det ändå bra. Ja tiden gick i alla fall. Maskinen levde sitt egna liv idag. Det betyder dålig produktion. Men men så kan det vara ibland.
Strax före två var det äntligen dags att åka hemåt. Men först hämta mina barn på dagis. Elias hade blivit ledsen vid lämningen. Trots det hade det gått hyffsat. Han vill känna sig trygg, och fröknarna har en stor roll. Än så länge är hon som skolade in honom extra viktig, verkar det som. Men jag hoppas det blir ännu bättre när han vart där lite längre. För Ida hade allt gått bra. Ja hon är en stortjej nu som börjat med dom stora barnen.
En snabb handling blev det när barnen var hämtad. Dessutom hade mina skor kommit. Dom var verkligen sköna. Jag hoppas även att mina tår tycker det. Dom andra fick hamna i soptunnan.
Eftermiddagen och kvällen blev lugn. Lasagne gjordes till middag. Även fast vi hade smockat i oss en varsin munk när vi kom hem åt barnen riktigt bra. Ida åt upp sin portion och Elias åt två stora portioner. Ibland lyckas man. Sen dog jag i soffan, det som var strängt förbjudet. Även Elias var trött och somnade. Oturligt nog vaknade han och har nu svårt att sova. Ida har i alla fall somnat efter lite fladdermus panik. Det var tur att Anders var hemma, annars vet jag inte vad jag hade gjort.
Nej det är kanske dags för oss vuxna att tänka på refrängen också? Fast jag är inte trött....