Direktlänk till inlägg 7 februari 2016
Söndag och ännu en vecka lider mot sitt slut. När ska tiden stanna egentligen? Tycker det går så fruktansvärt snabbt. Hela helgen har bara försvunnit.
Imorse var klockan ställd på fyra. Lite tidigare än vanligt. Men jag skulle ju hinna sjunga och gratta min fina tjej på sin 3-års dag innan jag åkte till jobbet. Men hon var inte med på noterna. Istället vaknade hon själv. Jag försökte säga "ta nappen och blunda en stund till". Men nix det gick inte.
Anders vaknade också så han kom in med presenterna. Och så var det paket öppning. Men allra först fick hon syn på sitt nya sminkbord, som jag byggde ihop igår kväll och ställde in. Snacka om lycklig tjej. Paketena innehöll lite av varje. Bland annat en snövitklänningen, som hon har bott i idag. Ibland träffar man rätt.
När allt var öppnat fick jag skynda mig. Göra i ordning sig och äta lite. Sen bar det av till jobbet. En lång dag på tolv timmar. Jag var trött och hade ont i handen. Vet inte om det var för att byggande igår.? Byggde som sagt ihop Idas nya bord plus sex lådor till byrån som jag köpte i veckan. Det var kanske för mycket. Men ändå gick det väl hyffsat. Men det var inte långt borta att jag hade gått tre timmar tidigare. Hade tre timmar ledigt kvar som jag kunde ta ut. Fast vissa tyckte inte det var en så bra idé. Så jag stannade. Men det kändes, fast jag försökte att inte visa det. Aja det blir nog bättre bara den får vila. Hur nu det ska gå till?
Efter en lång väntan fick jag äntligen åka och hämta hem min älsklings kille. Blev kvar en stund innan vi for hemåt. Klockan hann bli halv åtta. Ida var mer uppåt än vanligt. Men tacka för det när farmor och farfar hade vart här och lämnat en hel hög med fina presenter. Plus att hon fick från faster med familj. Även Elias och jag hade turen att få en varsin present. En nöjd kille fick en tuff bil.
Klockan ramlade på och det var dags att försöka få barnen i säng. Lättare sagt än gjort. Ida fick lite lego från oss och det verkade Elias gilla. Man kunde bygga ihop olika figurer. Så de skulle dom göra först. En liten stund till mamma. Halv nio somnade nog Ida. Och sen myste jag lite extra med min lilla kille innan även han fick hoppa i säng. En trött kille som somnade på en liten stund.
Nu har jag intagit soffan och är mer död än levande känns det som. Blir nog sängen för en trött mamma snart också.